Året som gått har varit negativt i många avseenden. Havsnejonögat minskar stadigt i antal och mindre än ett 50 tal finns kvar som når sina lekplatser i åarna. Flodpärlmusslan går starkt nedåt och finns snart kvar bara som ett minne av en pärla på en brosch eller halsband hos någon äldre dam. Lax och öringtillgången minskar drastiskt samt att ålen snart är borta. Detta har pågått en längre tid tack vare en miljöfientlig regering, feghet, okunskap samt ovilja hos kommunpolitiker som värnar om utfiskning av havet och vattenkraftsdammar som kultur för att utrota arter. Den propaganda och korruption som finns mellan vattenkraftsbolagen och styrande måste uppmärksammas och ta ett slut.

Det finns tid att ändra på allt. För året 2025 hoppas jag att någon styrande i Sverige, Laholm och övriga kommunerna längs västkusten får en lidnersk knäpp med att riva dammar och restaurera våra misshandlade vattendrag så vi kan rädda den spillra av havsnejonögon, lax och flodpärlmusslor som finns kvar. På köpet får vi levande hav och vattendrag, biologisk mångfald, ekoturism, levande landsbygd och en framtidstro för kommande generationer.